Konsten att slappna av
Aug. 3rd, 2011 12:04 pmKonsten att slappna av... någonting jag förmodligen aldrig varit bra på.
I alla fall inte sen jag började gymnasiet, och det var nog en av de avgörande faktorerna när jag gick in i min depression (i mitten av mitt andra år). Jag är dock glad att jag hade en stark och underbar familj som drog mig ur den.
Jag har oftast väldigt svårt att skilja på jobb och fritid, och jag blandar båda grejerna vilt under hela min vakna tid.
Att jobba med ett kreativt yrke bidrar nog, och jag ser ett liknande beteende hos många av mina tecknar-kollegor. Det finns liksom inga fasta tider att jobbaa på.
Man jobbar när man kan, oavsett om det är 5 på morgonen eller 3 på natten. Kommer inspirationen så måste den utnyttjas!!
Nu praktiserar jag på Fryshuset med ett jobb som jag faktiskt försökte undvika när jag var renodlad arbetssökande, Administration.
Att vara spindeln i näten är en skräckblandad förtjusning för mig. Jag är ganska bra på att hålla många bollar i luften samtidigt, men att hålla på koll på massor av saker samtidigt gör mig fruktansvärt stressad och jag är konstant rädd att jag ska missa någonting avgörande som kan fälla ett helt projekt.
Jag brukar inte vara bra på att ge komplimanger åt mig själv, men jag vet att jag är väldigt ansvarsfull, och tar jag på mig ett jobb så gör jag allt för att klara av det.
På både gott och ont, för det här är nog en av de största orsakerna till att jag tar jobbet med mig hem.
Ibland brukar jag vara lite avundsjuk på min käre far som kommer hem och bara släpper allt som har med jobbet att göra. Han jobbar hårt på dagen och sen när han kommer hem så slappnar han av.
Jag kommer hem efter att ha jobbat hårt under dagen, och sitter och tänker på allt jag borde hinna med dagen efter. Kanske jag kan göra några av punkterna ikväll? Jag känner liksom aldrig att jag har förtjänat att slappna av, och det är ett mönster som måste brytas!
Nu har jag under snart 2 veckor varit hemma med familjen på vår sommarstuga nära Borgaruddens camping, och jag har tränat på att slappna av.
Jag har umgåtts med familjen, gått på promenader, lyssnat på musik, solat och badat, ritat och tränat pokémon.
Ibland har jag kollat mailen och hängt online på mina favorit-sidor.
Det kommer tillfällen då min hjärna försöker prata med mig; "borde du inte jobba lite?"
Då skakar jag mentalt på huvudet och länger mig ner på vår soliga altan och rullar runt lite.
"Tyst med dig, jag jobbar inte under min semester" :)
I alla fall inte sen jag började gymnasiet, och det var nog en av de avgörande faktorerna när jag gick in i min depression (i mitten av mitt andra år). Jag är dock glad att jag hade en stark och underbar familj som drog mig ur den.
Jag har oftast väldigt svårt att skilja på jobb och fritid, och jag blandar båda grejerna vilt under hela min vakna tid.
Att jobba med ett kreativt yrke bidrar nog, och jag ser ett liknande beteende hos många av mina tecknar-kollegor. Det finns liksom inga fasta tider att jobbaa på.
Man jobbar när man kan, oavsett om det är 5 på morgonen eller 3 på natten. Kommer inspirationen så måste den utnyttjas!!
Nu praktiserar jag på Fryshuset med ett jobb som jag faktiskt försökte undvika när jag var renodlad arbetssökande, Administration.
Att vara spindeln i näten är en skräckblandad förtjusning för mig. Jag är ganska bra på att hålla många bollar i luften samtidigt, men att hålla på koll på massor av saker samtidigt gör mig fruktansvärt stressad och jag är konstant rädd att jag ska missa någonting avgörande som kan fälla ett helt projekt.
Jag brukar inte vara bra på att ge komplimanger åt mig själv, men jag vet att jag är väldigt ansvarsfull, och tar jag på mig ett jobb så gör jag allt för att klara av det.
På både gott och ont, för det här är nog en av de största orsakerna till att jag tar jobbet med mig hem.
Ibland brukar jag vara lite avundsjuk på min käre far som kommer hem och bara släpper allt som har med jobbet att göra. Han jobbar hårt på dagen och sen när han kommer hem så slappnar han av.
Jag kommer hem efter att ha jobbat hårt under dagen, och sitter och tänker på allt jag borde hinna med dagen efter. Kanske jag kan göra några av punkterna ikväll? Jag känner liksom aldrig att jag har förtjänat att slappna av, och det är ett mönster som måste brytas!
Nu har jag under snart 2 veckor varit hemma med familjen på vår sommarstuga nära Borgaruddens camping, och jag har tränat på att slappna av.
Jag har umgåtts med familjen, gått på promenader, lyssnat på musik, solat och badat, ritat och tränat pokémon.
Ibland har jag kollat mailen och hängt online på mina favorit-sidor.
Det kommer tillfällen då min hjärna försöker prata med mig; "borde du inte jobba lite?"
Då skakar jag mentalt på huvudet och länger mig ner på vår soliga altan och rullar runt lite.
"Tyst med dig, jag jobbar inte under min semester" :)